Våran vardag

I nästan 2 1/2 dag hann jag joba innan det
var dags för vård av barn.

Det känns så där,
vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på.
Hur jag än väljer så får jag dåligt samvete.

Att vi får ny VD snart och att det finns risk
för en hel del ändringar inom företaget gör valet svårt.
Att Stefan jobbar på samma företag gör det ännu svårare,
det hjälper inte ens att turas om att vara hemma.

Men, följer man sitt hjärta så är det självklart
Ebba som vi anpassar oss efter.
Vår älskade lilla prinsessa.



Kollar så syrran sover lungt efter dagens anfall.


Självklart påverkas vi hela familjen av Ebbas situation.
Linus har precis som jag och Stefan alltid ett öga på henne.
Han är en fantastisk storebror,
med ett stort hjärta och oftast stort tålamod.
Men det är inte lätt att vara den som alltid får stå tillbaka.
Hans förståelse för hur olika människor kan vara och hur mycket
en sjukdom kan påverka någon hoppas jag han
kommer ha nytta av i framtiden.



Sover skönt i sin koja på altan



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0