15 år

Idag blir Linus 15 år.

Det har hänt en hel del under dom här åren.
Som 1 åring var du otroligt rörlig och nyfiken.
Du stod på fönsterbräddan i vardagsrummet och tittade ut
eller klättrade upp på diskbänken.



När du var två trodde mormor att du sa -gulliga dej.
Men du berättade ju att du åt smörgås med leverpastej.
Det är inte lätt att göra sig förstod alla gånger.



Du var pappas pojke och trodde att han kunde fixa allt.
-Söööner, pappa laga.
Som 3 åring började du själv att fixa och laga i din snickarbod
som vi hade i klädkammaren.



Du blev storebror när du var 4 år.
En stolt och otroligt snäll brosa, det är du fortfarande.
Världens bästa, tycker Ebba.



Du har alltid älskat farter, så när du som 5 åring fick börja på
cross skola var du lycklig och jag rädd.



Hösten när du är 6 år får du ditt första epilepsi anfall.
Jag trodde att du skulle dö och tror aldrig jag varit så rädd i hela mitt liv.
Rädslan över att någonting ska hända dig kommer aldrig försvinna.
Jag är och kommer alltid att vara en höns mamma.



Åren efter det har bara försvunnit det har givetvis hänt massor
under tiden och du har gjort oss både glada och besvikna.
Men vi är otroligt stolta över att ha en sån underbar son.








Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0