Skäms

 

över att jag beklagar mej och gnäller.

 

Jag vet att det finns dom som har det värre

och mina tankar går till en kämpande familj

som är inne i en tuff period.

 

 

Allt är ju relativt, jag gnäller över vår situation som

för andra skulle innebära en bra period.

När man börjar tänka så, så skäms man.

 

Tyvärr har jag även en tendens att stå tillbaka

och glömma bort att även Ebba behöver hjälp.

Står inte på mej om läkartiden eller telefontiden

utan bara låter det vara, för det finns så många andra

som behöver det bättre än oss.

 

Måste bättre mej på den fronten,

våran prinsessa har kämpat i åtta år.

Hon behöver precis som många andra all vård

och omsorg som går att ge henne.

 

Du ska absolut inte skämmas, vi är alla i den situation vi är och alla nivåer är jobbiga. Kram

Käraste vännen,
Alla har vi ett behov av att få pysa, det är livsviktigt. Vi kämpar hela dagarna för våra älskade ungar och även vi supermorsor behöver en ventil, så pys på. Visst är allt relativt och livet går upp och det går ned, jag vet att vår gemensamma vän gläds åt att vi har det lättare just nu samtidigt som vi kämpar kampen med henne nu när hon har det tyngre, det är det som är så speciellt med oss som delar och bär varandras bördor. Din oro är inte mindre bara för att ni haft det lugnt ett tag, tvärt om så är det ju då som oron är som mest tärande. Hejja på dig som tar tag i er situation och kräver den hjälp ni har rätt till, tyvärr är det så att ingen erbjuder den till oss om vi inte efterfrågar den. KRAMAR och styrka att se det underbara i det lilla.