Rätt okej


Dagen har varit ganska bra, få men ganska intensiva anfall.
Nu längtar vi efter en noll dag, det känns som det är dags igen.

Efter fritis åkte vi till gammel farmor och gammel farfar. Dom blir så glada när vi kommer. Varje gång jag varit där, bestämmer jag mig för att bli bättre och åka oftare. Men livspusslet är svårt att få ihop.

Imorgon är det bad med skolan. Ebba älskar det och jag går på nålar. Både två brukar vara helt slut efteråt.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0