Rysningar


Fy f-n, vad mycket stress vi lever i.
Det har varit intressant och jobbigt att lyssna på de andras berättelser.
Det är väldigt igenkännande, den stora skillnaden är att i deras fall kan jag se miljoner av lösningar. Varför gör som inte si eller så. Hur svårt kan det vara?

Men det är precis så svårt, att släppa lite grann på sitt ansvar. Stressen och kontrollen har oss i ett järn grep. Ett grep jag inte tror att man kan förstå om man inte lever i det.



Kommentarer
Jenny

Förstår man ens själv vilken stress det är?
Kram!

2013-02-10 @ 11:08:48
URL: http://vardagmedbarnmedepilepsi.blogg.se
Anonym

Det har börjat klarnat den här helgen.

2013-02-10 @ 12:13:52
Tina

Åh...Hade så gärna velat vara med...
Förstår att det är såväl jobbigt som positivt att höra om andra och stressen ja... Jag kan bli rädd när jag tänker på vad den gör med våra kroppar!?

2013-02-10 @ 14:22:09
Ammi

Keep it up Girl<3<3 Är så glad att jag fått äran att lära känna dig! Men visst är det lättare att ändra andra än sig själv

2013-02-10 @ 17:46:32
Ann

Kram Malin <3 du grejar detta också <3

2013-02-10 @ 18:13:41
URL: http://ketogenmat.webblogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0