Svårt att njuta


När det väl är lugnt och inte
ett enda anfall har vissat sig
på två dagar. Skulle man ju kunna
tro att man passar på att njuta.
Men nej, inte jag i allefall.

Jag går och väntar, letar tecken
och förväntar mig det värsta.
För varför skulle det kunna vara 
så här bra om det inte är för att
det kommer slå tillbaka.

Våran Lill skrutt,
vad jag önskar att du ska 
få uppleva en längre
anfallsfri period.

Dagens positiva förutom att
hon hittills inte haft något synligt anfall
är att hon försökte hänga med
i textningen av allsång på
Skansen och sjöng med.




Kommentarer
pia buhr

hej hittat din blogg gråtit o kännt igen mig i så mkt tänk att det finns fler därute som förstår o vet vad man går igenom
fast man känner sig så otroligt ensam
kram

Svar: Kan bara hålla med, att hitta andra i liknande situation känns bra. Även fast man inte önskar att fler behöver lida
Malin

2014-08-17 @ 23:47:04


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0