Klockan 7:30 och Frukosten avklarad och vi har en hel dag framför oss. Vad härligt och underbart, jag ser bara möjligheter skulle inte alls vilja ha sovmorgon och kunna göra som jag själv vill.

Det är så fantastiskt att livet anpassas efter hur epilepsin är för dagen, vi behöver inte ta några egna beslut utan bara låta anfallen styra.

Även fast vi är anpassningsbara så finns det dagar man önskar att allt blir som innan.