Tankar om livet


Händer så mycket runt omkring
som berör och gör så ont.

Önskar att det fanns mer ork
att finnas till och kunna hjälpa.
Just nu är orken en brist vara.
Har fullt upp att hålla ihop 
och orka med våran vardag.

En vardag som gör ont att erkänna
att den är tyngre än vad 
vi egentligen mäktar med.

Måste hitta orken,
orken att orka söka hjälp.

I mina tankar finns ni,
alla fina kämpar.
Gör så ont att se/höra 
hur ni dagligen kämpar.
Hur hopp byts mot förtvivlan.

I dom här stunderna känner
jag mig liten och jävligt ensam.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0