Äntligen helg


Hann knappt avsluta 
gårdagens inlägg när Ebba
vaknade med kramp.
Blev bara en kortis,
som följdes av en lugn natt.

Nu väntar en efterlängtad helg,
 känner mig trött och sliten.
Har något i kroppen som inte
riktigt vill bryta ut. 
Tur är väl det, eftersom Stefan
ligger nedbäddad i feber.

Ser fram emot att få 
sitta i solen med en kopp kaffe.
Med lite tur kanske det även
kan bli lite sovmorgon imorgon.




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0