Försvinn är du snäll


Vi var på avslutnings samtal
hos psykologen som Ebba
träffat sen i februari.

Dom har gjort en bok,
med diverse information.
Som vad hon gillar, ogillar mm
En hel del fina teckningar fanns
också med och ett brev till epilepsin.


Nu håller vi tummarna på att
den kommer läsa det här och
följa uppmaningen.

Idag fick Ebba välja på 
att gå på bio eller bowla.
Det blev bowling tillsammans
med mig, Linus och Ida.

Nu blir det tjej mys framför 
någon bra film,
Stefan roar sig på ölmässa
i Nyköping med en jobbar kompis.




Längtar


Återigen samma känsla,
Ebba är på kortis.

Man ser fram emot att få lite
egen tid, ta tag i några måsten,
avstå andra måsten några dagar,
men mitt i allt river längtan 
och det dåliga samvetet.

Den första av den här gångens 
två är avklarad. Dagarna går bättre
än nätterna. Väntar på att 
Ebba ska ringa och säga 
god morgon, hoppas få
bekräftat att natten varit okej.

När jag lämna på skolan igår,
var det fem dagar sen vi 
använde akutmedicin.
Så det bör vara dags igen.
Håller tummarna för att hon
får det lungt dom här dagarna.



Svårt att njuta


När det väl är lugnt och inte
ett enda anfall har vissat sig
på två dagar. Skulle man ju kunna
tro att man passar på att njuta.
Men nej, inte jag i allefall.

Jag går och väntar, letar tecken
och förväntar mig det värsta.
För varför skulle det kunna vara 
så här bra om det inte är för att
det kommer slå tillbaka.

Våran Lill skrutt,
vad jag önskar att du ska 
få uppleva en längre
anfallsfri period.

Dagens positiva förutom att
hon hittills inte haft något synligt anfall
är att hon försökte hänga med
i textningen av allsång på
Skansen och sjöng med.


Jag klara det


Den första dagen efter
fem veckor ifrån kontoret.

Huvudet känns välmatat 
med siffror, tid och artikelnummer.
Kommer förmodligen somna
ovaggad idag.

Ebba var sin första dag på fritids
efter sex veckor hemma.
Leendet hon har när hon
lämnas är obetalbart.
Hon fullständigt älskar att vara där.

Idag fick vi kallelse till EEG.
Det ska göras under obestämt 
antal dygn i hem miljö. 
Hoppas vi lyckas fånga alla de
olika anfallen som vi har 
funderingar över.
Det är några veckor dit och
jag håller tummarna för att det
fortfarande är ganska rörigt på
anfallsfronten då.

Slappar efter fritids 

Nu kör vi


Ledigheten är slut för 
den här gången.
Imorgon börjar vardagen igen.

Jobb och fritids,
kommer nog kännas lite
tufft när klockan ringer imorgon.

Vi avslutade vår semester
på bästa märkliga sätt,
med att tälta i trädgården.
Supermysigt enligt Ebba.

Härligt


Under hela sommar ledigheten
har Ebba varit låg 
och haft riktigt dålig ork.

Men både igår och idag
har hon hoppat över att
sova middag. 

Idag har hon haft
en kompis här,
i över 4 timmar.

Mycket bad i poolen,
varvat med att spela
både sällskapsspel och tv-spel.

Risken att det kommer 
ett anfall när hon väl 
börjar koppla av finns ju.
Men glädjen och skratten 
jag fått njuta till under dagen 
överväger det.




Tråkig helg


Värmen är tuff,
orken är långt ifrån vad den 
borde vara och med det kommer
givetvis anfallen. 

Tycker ändå att hon är lite
stabilare nu än för 2 veckor sen,
kanske höjningen av diverse
vitaminer och tillskott hjälper.

I fredags fick vi det tråkiga
beskedet att mormor Gunda
somnat in. Hon fyllde tidigare
i somras 93 år och har
fram till det här året haft
förmånen att få må riktigt bra.
Även om jag vet att det var
det bästa för henne så
säger mitt egna ego att vi
gärna hade haft henne kvar.







barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0