Lämningen


Känns jobbigt och tungt idag,
om en timme är det dags att 
åka till kortis. Vi har packat
för fem dygn. Men att behöva lämna
en skruttig tjej med känningar 
som kommer & går och
däremellan är väldigt frånvarande
är en ny upplevelse. 

Skrämmande och jobbigt,
att personalen på boendet kan
hantera det känner jag mig trygg med.
Men att inte finnas till hand 
som mamma är tufft.

Vad det verkar som så är det 
mest jag som känner så här.
Ebba är helt inställd på att åka.

Visst finnas valet att avstå
men för våran och hennes skull
så tror jag att det är bäst att
köra på som planerat.








Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

barnmedepilepsi

En blogg om hur vardagen går ihop, tillsammans med epilepsi.

RSS 2.0