Åt rätt håll igen
Anfallen har lugnat ner sig igen.
Kanske var det bara tillfälligt som dom ökade,
kanske inte. Just nu väljer jag att tro på det första.
Det känns bäst så.
Att gå i en klass som Diamanten har bara
varit possitivt. Kortare pass, bra pedagogik och
anpassning efter elevens förmåga.
Trots att prinsessan ögon nästan går i kors av trötthet
i slutet av skoldagen vägrar hon ge upp.
Hon VILL vara med på ALLT.
Men den allra största och härligaste förändringen är
att hon deltar i samtal vid middags bordet.
Hon till och med startar upp genom att berätta om
sånt som händer på skolan.
Förut fick vi svar om vi fråga henne saker.
Då satt hon bara med, vet inte ens om hon snappade upp vad vi sa
om vi inte riktade frågan direkt till henne.
Hoppas och önskar att vi ser fler possitiva saker fram över.
Det vet jag att vi får, bara att vi måste acceptera att Ebba
behöver lite mer tid på sig.
Kommentarer
Ann Andersson
Vilken härlig läsning Malin, vad glad jag blir för Ebbas skull. Det är en så underbar känsla att se när ens barn går framåt och får göra det i sin egen takt... Kramar i massor
Trackback
