som jag hade tänkt börja med en sovmorgon.
Ebba brukar vara morgontrött men hela den här
veckan har hon vaknat pigg och utvilad innan väckarklockan.
06:00 tyckte hon att det var dags att vakna i morse.

Det är en härlig känsla att se sin unge så pigg,
ett litet hopp om att epilepsin inte stör henne under
sömnen tänds. Eftersom jag är en drömmare så tänds
yttligare ett något mindre hopp om att det snart snart
kanske vänder till det bättre.

Vi har inte riktigt kommit fram till vad vi ska hitta på idag,
Ebba håller fortfarande på att smälta sin besvikelse över
att pappa var tvungen att jobba.
Ska iallefall göra det bästa vi kan med den här dagen.